Det var en lite omständlig resa till denna ö men absolut värd besväret. Vi tog buss från T-centralen till Kapellskär och sen båten. I Mariehamn, buss igen till centrum, där vår värdinna Ann-Marie väntade. Regnet öste ner till en början men, sen kunde vi efter en välbehövlig kaffepaus strosa runt i denna charmiga lilla stad. Sedan var det dags för en buss till färjan från busstorget där biblioteket och en radda små butiker låg.
Båten mot ön tog oss 20 minuter senare till Föglö. Våra vänner 91 och 85 år bor sedan många år på denna ö, under sommaren, där handelsboden ligger nära hamnen. Där inhandlas allt och när inte bilskjuts finns till hands – en promenad på ca 45 minuter med packning – utgör dagens motion för dessa två ”friskusar”. Till en början går vi på riktig väg sen svänger det in i skog och med bondens ängar på högra sidan. Där kan man tidiga morgnar och i skymningen se många rådjur ja till och med älg.

Vår värd Björn är barnfödd på ön och många i hans släkt har funnits där förr. På vår hemresa med färjan 4 dagar senare visade han oss var i havet de strött ut hans broders aska. En riktig sjömansbegravning.

Vid vårt förra besök visades vi runt på den gamla kyrkogården bland gravarna och Björn kunde berätta om nästan alla som vilade där. Vi fick också vid besöket tillfälle träffa släkt bosatta i USA. De kom varje sommar hem till barndomshemmet på Föglö och bodde i tre månader i det vackra stora huset vid hamnen.
I år låg huset öde. Mannen hade just avlidit och hustrun kunde inte ensam göra denna långa resa.

Vi njöt av havet, det skiftande vädret, blommorna och värdparets berättelser från forntid till nutid. Björn berättade om sina unga år under de båda krigen i Finland. Om gott kamratskap och alla fasor de delade. Men också episoder av sammanbitet svårt arbete bakom fiendelinjen men, även  skämt de utsatte varandra för.
Ann-Marie hade också många intressanta händelser från sin lite ovanliga barndom att förtälja. Den som formade henne till denna starka och obrutbara kvinna med sisu. Beundransvärd och pigg springer hon lite väl snabbt ibland berg och mossa. Hon glömmer både åldern och sin nedsatta syn i sin iver att leva ut sin energi! Vi två hittade ett jättefint ställe med lingon. Gissa om vi tog för oss med glädje!

En av de sista kvällarna drog ett riktigt åsk- och blixtväder över havet. Blixten gick runt området hela natten men slog aldrig ner just hos oss tack och lov.
En annan kväll var det månsken och då bildades så småningom en glittrande månväg över vattnet – helt otroligt vackert.
Ja så fint och underbart kan man ha det i finska skärgården med sina goda vänner. Det är ett minne att vårda! Ser fram emot nästa besök där.
Gui/Doris