Skolans rektor Heli Lindström

Sverigefinska skolan ligger vid Fridhemsplan. Där gick undertecknad för många år sedan då skolan var en realskola t.o.m. en samrealskola, vilket var rätt ovanligt på den tiden. Skolan hade då ingen finsk anknytning.

Till det yttre är den sig lik och fortfarande minns man sina olika aktiviteter i gymnastiksalen, hänget vid trappan utanför huvudentré m.m.

Hur som helst kändes det både viktigt och riktigt trevligt att gå in där igen. För tio år sedan var jag nyutnämnd ordförande i Stockholmsföreningen Finska Krigsbarn. Jag inbjöds att hålla ett föredrag om hur det var att komma från Finland till Sverige som krigsbarn då för länge sen.

När jag nu besökte skolan och dess julbasar, sjöd det av aktiviteter och på varje plan fanns allt man kunde önska av finskt hantverk, till exempel vantar och sjalar i otroligt vackra färger. Finskt bakverk av alla de slag inte minst julstjärnor, ett typiskt finskt måste till julbordet. Kålrotslådor, morotslådor och korvar.
Vackra halsband, hängande smycken i olika varianter. Några som jag särskilt fäste mig vid var stora hjärtan i silver, utsökt dekorerade. Men, också tunna hjärtan med inskriften: Gå dit ditt hjärta bjuder.

Sökte efter några medlemmar från min förening och hittade lyckligtvis Kirsti Pekari, som spontant sade: ”Visst är det härligt att höra finska omkring sig”. Jag instämde, trots att jag hörde till den svensktalande minoriteten i Finland. Vid slutändan av korridoren på första plan i skolan, hittade jag ett vackert arrangerat bord där rektorn för skolan, Heli Lindström befann sig. Passade på att hälsa och berättade om mina skolår där och att mycket fortfarande var sig likt från tiden.
Köpte en nötkaka och lussebröd att njuta av hemma.
Nästa år ska jag vara där försedd med mera slantar i kassan. För dit vill jag återvända och handla.
Advent i väntan på julen 2011.
Gui/Doris


                                               ……………………………………